Fattigdomsblogg, Samhälle C
En av de mest engagerade debatterna i massmedia just nu handlar om Aftonbladets sk. fattigdomsblogg. En journalist, Jessica Ritzé, bestämmer sig för att försöka leva på socialbidragens norm i en månad, dvs. 3 680 kronor utöver hyra, el, fackavgift, a-kassa, hemförsäkring. Hon beskriver sina dagliga vedermödor att få pengarna att räcka. I bloggen lyft även berättelser och tankar från människor i samma situation
Bloggen har väckt starka känslor och anklagats för att vara spekulation och hyckleri eftersom journalisten ju bara är fattig på låstas, medan andra se den som ett viktigt bidrag för att uppmärksamma den verklighet allt fler och fler människor ställs inför
En annan aspekt som inte direkt tas upp i bloggen är den förnedring många upplever , genom att varje månad tvingas besvara en rad indiskreta frågor om hela sin livssituation eller få hembesök som kontrollerar att det inte finns för dyra matvaror i kylskåpet etc.
Vi utgår ofta från att Sverige är ett rikt land, men forskning visar att de fattiga i Sverige får det allt sämre och har det på många sätt sämre än flertalet andra länder i Väst-Europa.
En grupp som är kraftigt överrepresenterad bland bidragstagare är ungdomar som inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. Regeringen har bestämt att inge skall kunna gå på A-kassa längre än ett år , varför andelen socialbidragstagare kommer öka kraftigt. Jag sjöälv har det gemensamt med er att jag befinner mig i riskzonen, Om jag själv skulle bli arbetslös, vilket jag riskerar, skulle jag ligga risigt till efter som jag äger min bostadsrätt varför jag inte skulle vara berättigad till socialhjälp. Hur ser ni på er situation, hur stor bedömer ni risken att ni själva skulle kunna hamna i den situationen. Skall man göra för allt att undvika det eller försöka förbereda sig på att det i västa fall skulle kunna bli så?
Läs
http://blogg.aftonbladet.se/30258
Bra exempel
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1159419/#writecomment
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1160061/
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1161509
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1162009
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1164597
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1165956
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1168740
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1169593
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1175331
http://blogg.aftonbladet.se/30258/perma/1177653
För och emot
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johannehildebrandt/article4766609.ab
Skriv en egen blogginlägg om antignen fattigdom eller bloggjournalistik !
Diskutera tex. nedanstående punkter eller kom med egna tankar.
Är den ökade fattigdomen för utsatta i grupper något som borde uppmärksammas mer? Är den ett stort problem?
Den borgliga regeringen har försämrat villkoren för sjukpensioner, arbetslösa och socialbidragstagare med argumentet att det måste löna sig att arbeta. Ge andra argument för och emot detta!
Är fattigdomsbloggen är ett exempel på hur bloggar kan använda till god undersökande journalistik eller som kritikerna menar en ytlig sensationslysten dokesopa- journalsitik
Finns det andra område bloggjournalistiken borde uppmärksammas. Vilken del av vår verklighet jkommer aldrig fram i bloggarna.
När jag hörde talas om fattigdomsbloggen blev jag något förvånad. Min första tanke var vilken bra ide att utnyttja detta system för att förmedla hur vardagen ser ut för de som inte har det så bra ställt. Jag såg inga problem med att skribenten i vanliga fall tjänar en mer än hyfsad summa, detta kan t.o.m. vara ett plus eftersom personen då kommer att uppmärksamma även de minsta obekvämligheter då hon är van vid att leva på så mycket mer. Chansen att hon ger en klarare beskrivning av vardagens problem blir alltså stor.
Min uppfattning har dock ändrats sedan jag fördjupat mig mer i ämnet. Jag anser fortfarande att denna blogg är viktig för att rikta uppmärksamhet mot problemet, men en journalist kan bara förmedla en del av budskapet. För att verkligen få fram det rätta perspektiv som personer som tvingas leva på socialbidrag har krävs det att dessa personer får sina röster hörda.
Bloggen är ett otroligt starkt instrument för att förmedla både åsikter och fakta. Dessvärre faller fattigdomsbloggen när det kommer till känslan. Hur ska en person som inte tvingas leva i denna situation dag ut och dag in kunna beskriva hur det känns att ständigt ha socialens granskande ögon i nacken? Trots att vi inte tycker om att erkänna det är det otroligt svårt att sätta sig in i någon annans situation, hur ska då en välbetald journalist rättvist kunna förmedla hur dessa personer tvingas leva?
Journalistbloggen spelar fortfarande en avgörande roll för att uppmärksamma den situation som allt fler tvingas in i. Skribenten ger inte en "ren" bild av hur det är att leva på socialbidrag, men jag hoppas att hon kommer att dra uppmärksamhet åt andra bloggare som faktiskt befinner sig i denna situation. Genom att läsa om de verkliga svårigheter som dessa personer dagligen möter får vi inte bara en inblick i deras vardag men vi blir även medvetna om att dessa problem inte ligger utanför våra egna gränser, att vi också kan drabbas i dagens ekonomiska situation och särskilt eftersom vi precis är på väg att bygga upp våra egna liv.
Även om denna blogg inte får oss alla att lägga ner tid och engagemang på att lösa paradoxen med socialbidrag gör den oss mer medvetna om hur bra vi som inte tvingas leva utifrån dessa medel faktiskt har det. Detta leder i sin tur till att vi blir mer kapabla till att hantera liknande problem om vi skulle hamna i denna situation eftersom vi lär oss att inte ta vår bekväma vardag förgivet men även tack vare det nätverk av stöttande och rådgivande bloggar som skapats och fortsätter att inspirera oss.
