November
Alla vacklar fram genom dimman i ett zombietillstånd. Vi möts av tomma trötta blickar. Inte ens mina lektioner eller uppgifter väcker någon större hänförelse. Ingen som kokar mig kaffe. Bloggandet går på tomgång. Tom med bloggmonstrena tycks ha gått i ide.
Men det finns undantag, personliga bloggar som med bilder och poesi väcker en magisk förtröstan.
Istället för att förlora sig i minnena från och sorgen över den förlorade sommarens möjligheter eller att otålmodigt börja räkna ned dagarna till en ny vår.
Inspirerar till att stanna upp och lyssna.
Dagens elevcitat (i ord och bild)
Står alldeles stilla
Försöker samla mina tankar
Allt bara svävar tomt i luften
Kan inte fånga, det är luft
Tittar upp mot himlen
Alla dessa stjärnor tittar tillbaka
ner på mig
Vad försöker ni säga mig?
Ett sår som inte går att laga
Ska det förbli öppet?
Vem är personen som kommer att sätta ett plåster på mitt Hjärta?
Minnen kommer, Minnen går
http://gulduggla.blogg.se/
Hej Stefan! Efter lite inspiration från Tom skapade jag mi en egen blogg. Check it out ! :D Haaj!
Apropå dagens lektion:
Visst ligger problemet i hur lärarna väljer att agera i dessa situationer men något av det viktigaste är ändå elevernas egna inställning och den måste ändras!
Ska jag vara helt ärlig tror jag inte att någon skulle grisa ner och förstöra på det här sättet om det verkligen framgick vilka konsekvenser det får. Med konsekvenser menar jag inte enbart den kollektiva bestraffningen (borttagning av frukt, kaffemaskiner etcetera) utan även hur detta beteende påverkar utomstående parter, så som städerskan. Hade fruktkastarna insett hur frustrerande och onödig denna situation är hade de troligen slutat med detta trams. Dock tror jag inte att det räcker att prata om problemet och berätta vad städerskan får stå ut med (i sin fruktkastar-blindo har de svårt för att verkligen sätta sig in i hennes situation).
Alltså måste vi ta till andra metoder, frågan är om det räcker att "bjuda in" städerskan och be henne berätta hur hemskt hennes jobb har blivit på senare tid (om hon ens skulle vilja komma) eller om vi ska sätta fruktkastarna i hennes situation och låta dem skura upp sin egen gegga från väggarna... (hade varit på tiden!)
Ni blir aldrig av med mig. Speciellt inte du Stefan!
I´am back in the game Humanus Gym.
