stefanshumblogg

"Det blir aldrig bättre än så här."En vanlig replik från ovanvåningen.
Tobbe och jag har övergått till nästan enbart kommunicera genom bob hund texter.  Jag säger:  "Nu skall vi dansa efter min pipa"  Han svarar "Skall du med -nej". Men de är ju en frihet under ansvar. Idag har han helt sonika stannat hemma! Det sista jag hörde honom nynna innan han försvann var. " Jag skulle kunna säga att jag inte hittar hem men det gör jag , tror,jag" . "Men här upphör allmän väg!" Det är inte ok , "Just när man tror att allt ordnar sig " Tobbe! Du skall vara här och sköta dina sysslor. "Nånting , jag känner att nånting måste göras"

Mikael däremot, går från klarhet till klarhet,  kommer hit en halvtimma före mig, för att försäkra sig om att kaffet skall vara i ordning. Han hinner oftast inte själv att dricka det för att han måste rusa iväg på lektion för prova sina nya pedagogiska innovationer. Läs om alla hans tisdagbravader på hans blogg. Tisdagar är han alltid  på sina absoluta topp. När han kommer tillbaks talar lugnande med mig om papegojor!  Vad mer kan man begära? 
 
Men min blogg har inte fungerat som den ska. Jag kan ännu inte kopiera, så det blir inget elevcitat. Istället en cliffhanger. I morgon forsätter berättelsen  om Humuns, där jag utlovar ett mycket tänkvärt citat av Josefin....
to be continued

 helgen 48, som jag och många andra firade helt enligt Bob Hund recept.
Se  Tobbes blogg
http://kingtobby.blogg.se/2008/november/helgen-v48.html

Hyllningarna  till Mikael som fyllde jämt i år i går , fick dock kanske  lite väl överdrivna proportioner. Jag säger inget om de manifestationer som skedde på stan, men den kampanj  som inletts på hans blogg att han skulle upp på big5- lista!? Men kanske det finns andra sätta att stötta Mikaels kamp för erkännande . På en elevblogg refereras till en skola där någon kandiderade till att bli en manlig lucia.  Jag lanserar härmed Miakel som kandidat till Humanus-Lucia 2008!


Dagens elevcitat:
Jag tycker att det är ovanligt med en manlig luciakandidat men vill dem försöka att ha det så har jag inget emot det. DEt kan vara ganska roligt också och komma på någonting nytt och inte ha samma  om och om och om igen. Tycker bara att det är förjävligt att folk ska tracka han och kalla honom för taskiga saker bara för han står för en sak som de andra inge gör:
http://angelsblogg.blogg.se/

Det är i sanning, stora genomgripande kosmiska bloggögonblick som vi fått bevittna, som kröntes av Tobias upphöjelse till ett högre andligt tillstånd. Vi har även fått ta del  en gränsöverskridande spektakulära djupt personliga vittnesbörd som att Mikael hade tvättid i går.

Det händer saker.

Dagens elevcitat
Sitter just nu i skolan är jätte trött. Tittar ut genom fönstret och massvis med snö bara väller ner från himlen!
Men ja, dags att berätta något lite viktigare.
LYSTRING, LYSTRING
http://nainab.blogg.se/

Tecken och mirakel som uppenbararas för den som har ögon att se med, men framförallt läsa och kommentera bloggarna!

Så nu vi kan alla vandra hemåt med ett förnöjsamt leende, stolta över vad vi åtadkommit!

 

Så .

Ett stort tack från oss alla till er alla.  

Vi är trots allt några utvalda som läser och kommenterar varandras bloggar varje dag. Det förundrar mig varje dag hur mycket gemensamma turer som uppenbaras av den kollektiva Humanussjälen strävsamma kamp med tillvaron.

Vi korsar varandras spår.

Det kan skänka  tröst och inspiration.  Igår var jag inte ensam om att brottas med en svårflirtad måndag som dissade mig.
Fler än jag kämpade  med att inte låta sig besegras av tungsinnet.

Lovisa om sina otursdagar:
Dessutom hade allt kunnat vara mycket värre. Det hade kunnat blåsa asmycket i stället för att vara strålande sol.En sån här dag gäller det att se livet från den LJUSA sidan ;)
---
Men nej nu tänker jag säga STOP, NEJ! Jag tänker sätta mig i snön och vänta på att någon ska bära mig till jullovet. Jag orkar faktiskt inte mer nu. All min motivation och energi har försvunnit. Och jag orkar inte leta upp den det får någon annan göra. Varför blir mitt liv ALLTID så här? Allt är ju precis som jag önskade att det skulle bli,varför fan kan jag inte få känna mig lite lycklig då?Varför tänker jag alltid efter så mycket att jag hittar de dåliga sakerna i mitt liv. Kan någon please hjälpa mig med att ändra det?!

Kanske det kan ändå  är en tröst att vi är fler? Vi ser, läser och följer varandra.
You'll Never Walk Alone

Fler än jag som låter ekorren inspirera till att göra motstånd
kolla in http://christoffershelvete.webblogg.se/2008/november/squirrel.html

Vi inte bara korsar varndras spår i kylan, utan lämnar avtryck!

Dagens elevbildcitat:

http://gulduggla.blogg.se/

Välkommen till en underbar måndagsmorgon.
För min egen del, efter en besvikelsernas helg. Vaknar jag alldeles för sent , upptäcker punktering på cykeln, bussen kör bara förbi utan att stanna.

Varsågod. Här har du! Vi kan kalla det för vad vi vill, Murhys lag om alltings djävligheter,eller  theodice-problemet varför Gud alltid  låter de onda lagen vinna över de goda . osv.

Jag träffade en gång en 4 åring som råkade ut för ett missöde. När jag försökte vara skämtsam och fråga varför det blev så, svarar han blixtsnabbt. "Därför jag inte ville det! "Antagligen hade han  redan genomskåda universums grundläggande mekanismer.

Är det  så, att det vi verkligen vill aldrig kan förverkligas för att vi vill det för mycket? Och skall vi isåfall anpassa oss efter det, genom att spela med ,som i simpel förförelsekonst. Om du verkligen vill ha någon måste du dölja det. Enligt beprövade experteris inom området är det mest effektiva sätt att vinna någons intresse, inte bara  att verka ointresserad utan vara direkt otrevlig. Även om jag  vägrar nedlåta mig till sådant,  kommer jag  att ge motstånd och framför allt inte låta mig nedslås. Utan tänker: " Vill du inte ha mig, skyll dig själv!" 

Kära måndagdagsmorgon jag har genomskådat  dina simpla ränker! Men på ren jävelskap kommer jag tycka om dig ändå. Du får mig aldrig dit du vill!

En viss herr Person har en  än gång överträffat sig själv med en klockren kommentar, ett volleyskott i krysset. Jag köper det helt och tar det till mig till fullo,  denna underbara morgon.
Nu kör vi!

Dagen morgonkommentar
Att gå och längta efter framtiden är för drömmare, för människor som inte har förståt att det sättet att leva bara sårar en själv. Man ska leva livet idag, man ska inte leva för allt man vill ha tillbaka eller för allt man önskar man hade men aldrig haft. Stanna upp ta en paus och njut av livet, för det du har idag kommer inte vara likadant imorgon

Egentligen tycker jag vi kan släppa fruktfrågan, så länge som nolltoleransen efterlevs. I stort sett fungerar det. Det är faktiskt en stor skillnad. Det betyder inte att vi löst ordningsfrågorna, men att vi har grepp över det.
Men jag skulle vilja lyfta frågan till ett högre plan.  Vi får inte fastna i ordningsregler hit och dit utan bör diskutera likabehandling i praxis ur alla dess synvinklar, vilket Sebastian tidigare varit inne på. Elevrådet håller på att tillsätta en grupp. Det är mycket bra!

Jag ser även en risk att vi börjar jaga syndabockar i ett vi och dom-tänkande, som enbart är ett annat sätt att undfly allas ansvar.

Många samhällsfrågor beskriver en pendelrörelse, om samhället från 70-talet och en bit framåt  kan ha uppfattats som präglat av en missriktad flum tolerans eller snarare en allt för slapp hänt-låt gå mentalitet, hör vi idag allt mer rop på hårdare tag. Jag tror vi bör se upp med det.!När skolministern beskriver skolan känner jag inte igen mig i problemskrivningen eller de enkla snabb lösningar som förespråkas. Ge betyg i uppförande och ordning så har vi löst alla problem

 . 

Själv skulle jag vilja eftersträva en ökad delaktighet , vi jobbar på det tillsammans. En avägning mellan tolerans/förståelse och gränddragning och ansvar.

Kadaverdisciplin handlar om att följa order utan att tänka själv. Jag skulle vilja plädera för det motsatta, en ökad gemensam medvetenhet. Att ge utrymme för en läroprocess, som kräver tolerans och förståelse från alla håll men även rimliga krav , i en ständig avvägning och dialog. För mig är faktiskt  är inte alltid resultaten som är det allra mest väsentliga i vår ordningsdebatt,  utan att vi utvecklas till ökat ansvarstagande och empati.

ägnar vi att se en del av "dokument inifrån" som tar upp den hårdare attityd barnuppfostran och skolan, personifierad av suppernannies som sätter trötta otrygga barn i skamvrån, . Programmet beskriver hur vi börjar gå ifrån ett demokratiskt uppfostringsideal, mycket för vi inte är beredd att ge de,  den tid och utrymme det kräver. Att försöka praktisera demokratiska ideal  tar tid och kräver tålamod . Medan kadaverdisciplin är mer verksam som snabb metod att få människor att enbart följa order.

Frågor att fundera kring:
Vilka samhällsfaktorer kan ha påverkat utvecklingen mot hårdare tag?

Hu ser en rimlig gränsdragning ut mellan en nödvändig gränssättning och en utvecklande demokratisk tolerans och förståelse?

Vilket är viktigast demokratiska värderingar eller samhällseffektivitet.  Det kan uppfattas som en ledande fråga, men demokratiska värden som inte fungerar i praktiken kan i själva verket undergräva en sann demokratiskt utveckling.

Hur mycket är den en fråga om prioriteringar och resurser?

Ger programmet en rättvis beskrivning av företrädarna för ordning och reda?

Var befinner sig Humanus. Är det verkligen mer disciplin och gränser, som krävs eller något annat?

Life is what happens to you while you're busy making other plans. 

Veckan går mot sin fullbordan. Ekorren firar nya triumfer. 16 kommentarer hitintills. Min besöksstatistik skjuter i höjden. Min konkurrent Blogg-Bella kommer säkert kontra med en ekorre i senaste trend "outfit".

Mikael  som ännu inte hämtat sig från sin degradering, från att bli korade till skolans mest välklädda lärare, till att inte ens platsa på top -5 listan för snyggaste lärarna. Han försöker nu lansera kaktusen som en symbol för koridornernas ökenvandring. Jag har förståelse för hans  kamp så länge han sköter kaffe-kokningen. Jag förväntar mig nybryggt kaffe om fem minuter.
Min diskussion om "boring"-tillståndet i gårdagens inlägg skulle kunna kunna relateras till  det "flow"-tillståndet  jag beskrivet tidigare. Hur förvandlas de onda cirklarna till det goda. Men allt sådant får vi återkomma till.  Men kanske svaret finns att söka i andra blogginlägg. Sebastian har oförtrutet försökt att lanser ett kärlekstema.

"There's nothing you can do that can't be done" " All you need is love"

Allt blir tråkigt om vi inte själva lägger in någon energi i, att bli delaktig, hitta en ingång. Jag har full förståelse för att mycket i skolan kan uppfattas som tråkigt. Jag upplevde dessvärre själv skolan mest så själv.  Som lärare gör jag vad jag kanm för, så  långt det är möjligt göra roligt och intressant, vilket jag självklart inte alltid lyckas med.
Men ingen kan tvingas till att tycka något är intressant och givande. Det kräver alltid en egen insats!

Det ser också olika ut för olika generation. När jag, i fornstora dar, var ung, fanns ju inte lika mycket. Vi lekte med kottar och var nöjda med det, ungefär. Idag finns enormt mycket större källor till att ständigt bli stimulerad utan någon större eget engagemang, med internet, dataspel och en mycket högre materiell nivå.  

När jag var barn tillbringade jag den mesta tiden med att spela fotboll, tog själv initiativ till att börja spela i lag, hade inte en tanke på att någon skulle skjutsa mig till träning osv.  I  dag sker det mesta genom att föräldrar skall servera allt på rätt sätt.Spontanfotboll inte lika vanligt förekommande. 

Det har förts en diskussion om "curlingföräldrar"  som alltid är beredda att sopa banan, så de inte skall finnas det minsta friktion. Vilket lätt skapar orimliga krav   på att det alltid skall hända något, att bli stimulerad , underhållen . Vilket gör det lättare att bli ett offer för en tristess som främst bottnar i att man inte ser hur man själv kan skapa förutsättningar för att känna tillfredställelse.

Men de är lätt att bli en gnällig gubbe och tycka att dagens ungdom är bortskämd.

Men det skulle vara mycket intressant att höra hur ni som är i denna "curling-generation upplever det.

Min avsikt var dock inte att beklaga mig. Jag får varje dag massor av uppmuntran och oförtjänt mycket potiv feedback och stimulans (inte bara för mina så populära ekorrebilder)  från alla mina roliga elever. En enorm insiprationskälla! Tack!

Dagens elevcitat:
Vissa saker får mig att överleva. Det behöver inte vara något jätte märkvärdigt. Men när jag känner mig inspirerad hittar jag kraft , och kan fortsätta kämpa med det som inte alltid är så lätt. Jag känner mig extremt stressad i skolan just nu. Vi har tusen prov och inlämningar. Som tur är har vi helt underbara lärare på vår skola. Jag måste få tacka er!!
Vad skulle vi gjort utan Stefans fantasifulla genomgångar, hur skulle jag klara mig utan Stefans blogg på en grå måndag morgon? ( min kursivering)
Hur skulle jag någonsin klara mig ur denna vinterdepression utan dessa förstående och peppande lärare. Det är så rätt att börja trappa ner på inlämnings uppgifterna och börja diskutera!
http://olovisa.blogg.se/humanus/

Vi segar oss vidare. Väldigt många elever känner sig pressade nu.  Det är möjligt det blivit allt för många inlämningsuppgifter och prov på en gång, även om vi försökt fördela det. Samtidigt handlar det ofta om att man kommit efter, har gamla uppgifter kvar, vilket gör att man inte hinner med de nya. Det är förmodligen den vanligaste orsaken till IG. 

Att skjuta på allt som känns trist, gör vi väl oss alla skyldiga till, men leder sällan till att det blir roligare en annan dag, som ibland aldrig kommer.

De flesta människor skjuter upp till i morgon vad de borde ha gjort igår. Edgar Watson Howe

Men att ha allt för många tråkigheter och förpliktelse efter sig inverkar både på självkänslan och ens mående, befäster en självbild där man  inte tror på sin egen förmåga. Lätt att hamna i onda cirklar, där vi av besvikelse över våra misslyckande inte förmår att ta tag i nästa utmaning osv.

Hur tar vi oss ut ur detta ekorrhjul?
 Jo, genom att mata ekorren, släppa den fri,  och glädjas åt dess exakta, energiskt smidiga rörelseschema.  ( Är förövrigt grymt besviken på att ingen kommenterat min fina ekorrebild i ett tidigare inlägg ).
Kolla in !

Inom kreativitetaforskning betonas ofta begreppet flow . Med detta menas ett psykiskt tillstånd , där någon blir helt absorberad  och fokuserad på en utamaning , så att denna inte känns som en ansträngning , utan istället ger en känsla av lust och som stärker ens självförtroende.  Alla som spelat fotboll känner igen känslan när allt stämmer, vi spelar som i trance , vi känner hela kroppen redan när vi närmar oss bollen att den kommer sitta i krysset eller vi kommer göra den   perfekta timade glidtacklingen.  En total närvarokänsla i nuet, i ett samspel med omgivningen.

Detta händer även ibland när vi skriver.  Det tar fart av sig själv, vi är så inne i texten att vi glömmer bort att oss själva och våra motiv ( tex att vi är tvungna att skriva en inlämningsuppgift) och det öppnas helt  nya tankespår  och perspektiv.

I många av mina så populära inlämningsuppgifter lägger jag stor vikt vid förmågan att diskutera och reflektera. Vad menas med det? Kan man diskutera med sig själv, ställa sig själv frågor? Uppenbarligen. Det kräver först en förmåga att, urskilja och bedöma vad som är väsentligt. Sedan att formulera och utrycka detta, sätta in det i ett sammahnag , genom att vrida och vänd a på det , se det från flera håll, som gör att vi kan se nya perspektiv . Det skapar nya frågor som ger nya svar som leder till nya frågor. En  dialog mot vad redan trodde oss veta, och vad vi kan förmedela.

Dagens elvcitat får bli ett exempel på just en sådan kreativ refelktion:
Men samtidigt är det svårt att i längden bli arg på en majoritetspreferens. Ska man tänka rent demokratiskt är det inget fel alls i att det är dessa typer av bilder som röstas fram, snarare är det ett direkt resultat av att fler människor verkar föredra dem. Om jag anser att detta innebär felande moral med en mer eller mindre bristande kvinnosyn har det egentligen ingenting att göra med den demokratiska processen. Jag kan anse detta och ha rätt till det, men de har också lov att anse sin sak utan att jag (som ensam person) kan komma och ändra på det.

http://harty.blogg.se/
 

Hur blev det så. Måndag igen och igen.
Det kompakta mörkret, novemberdimman gnager sig genom varje skydd. Flera bloggar vältrar sig i novembermelankoli. Kung Tobbe beskriver det som ett mellantillstånd , en interimstyre, ett övergångsskede i väntan på allt skall ta fart igen. Muppmönstret som har kommit tillbaks och har börjat tillbe Gud.

Allsvenskan är avslutat, Kalmar är värdiga mästare, jag säger inget mer om andra lag som inte förtjänade vara kvar. Nu börjar silly season.

Men jag vet en dag kommer allt vända. Kankse inte precis som vi tror,  men något annat vora trist. Varje dag , varje litet steg framåt , varje litet möte, varje passnig som mirakulöst går rätt.
Jag har skådat tecken, anat ett ljus i tunneln. " Yes, we can"
 Så , vi fortsätter, tar en måndag till, gör så gott vi kan.

Nu har jag satt på kaffet för att välkomna Mikael tillbaks.
Han kanske inte är frälsasaren, men han gör sitt jobb väl, kokar kaffe, askulterar mina lektioner med sin uppmuntran och ungdomliga kraft.
Nu kör vi!

Ännu en vecka går mot sin fulländning. Trötta smådystra dagar i novemberdimman. Eller som bob hund sjunger "Papperspåse på mitt huvud".

Väldigt  trist  att behöva  konstatera att vår gemensamma närmiljö och trivsel nu åter hotas att förfalla. CC house vill inte bjuda elever på kaffe längre, eftersom en del inte kunnat låta bli att söla ned. Städerskan har flera gånger den här veckan kommit och visat mig , hur illa det är ställt på vissa håll . Om inte frukt , så kaffe eller choklad slängt över väggar. Som vanligt kan vi inte helt säkert peka ut de skyldiga. Det är inte heller inte min ambition att jaga förövare utan att få alla att bidra till att ta ett gemensamt ansvar. Det räcker inte med de allt för vanliga kommnetarerna. " Det var inte jag". " Varför skall jag plocka upp efter andra " . "Jag skiter i vilket, frukten är ändå kass" . "Städerska har väl betalt"etc.
Det handlar om emapti, inte bara med städerskan utan gentemot oss alla. Att bidra till en postiv stämning.

Det är ett återkommande problem vi tillsammans måste göra allt för att förhindra. Att några få som missköter sig vilket drabbar alla. Nya förslag på åtgärder som liknar kollektiv bestraffning är dessvärre att vänta. Förslag om att stänga vissa utsatta rum, eller ta bort automaterna etc.

En slutgiltig lösning är inte att förvänta sig . Men som en klok elev i 2.an brukar uttrycka sig. " Ingen kan göra allt , men alla kan göra något".

Vi ägnade dagens lektion i samhälle C att diskutera problemet, som en praktisk övning i samhällskunskap. En av flera gemensamma slutsatser var att vi måste våga säga ifrån, både lärare och elever, samt fortsätta diskussionen. Några röster från denna:

Dagens elevcitat:

Ska jag vara helt ärlig tror jag inte att någon skulle grisa ner och förstöra på det här sättet om det verkligen framgick vilka konsekvenser det får. Med konsekvenser menar jag inte enbart den kollektiva bestraffningen (borttagning av frukt, kaffemaskiner etcetera) utan även hur detta beteende påverkar utomstående parter, så som städerskan. Hade fruktkastarna insett hur frustrerande och onödig denna situation är hade de troligen slutat med detta trams.

http://stefanshumblogg.blogg.se/2008/november/november.html#comment

Vad kan vi göra när dessa regler bryts? Ska hela skolan bli bestraffad när det är runt 5 personer som missköter sig?
Själv tycker jag inte att hela skolan ska bli bestraffad för att några omogna personer leker med frukten/ kastar kaffe på väggarna. Jag är nästan helt säker på vilka dessa elver är, och jag är även ganska säker på att lärarna vet.
Det är löjligt att hela skolan ska bli drabbad bara för att lärarna inte vågar säga till dessa personer, och när jag säger attt de inte vågar, så menar jag  verkligen också att de inte vågar. De är något som är dåligt med denna skolan, lärarna är för fega.

http://saaraoo.blogg.se/

Det kan hända att någon elev i 2:an eller 1:an lyssnar på oss 3:or, men inte i lika lång utsträckning eftersom vi inte har de egenskaper som en vuxen innehar. Men vi 3:or ska inte ge upp för det, vi kan också säga till och påverka, det är bara det att vi har det lite svårare till att andra ska lyssna på oss efetrsom vi bara är 1-2 år äldre än de övriga till skillan från lärarna som kanske är 10-20 år och högre äldre än oss. Men egentligen ska inte ålder ha någon speciell roll i detta, det är hur man uppträder och vad man har för beredskap om man ser något dåligt hända, den beredskapen har nog ingen roll med hur ung man är, det går att få den oavsett ålder, bara man får lära sig hur man gör och få tillräcklig support från de andra 3:orna eller övriga elever så att man vet att andra personer står bakom en oavsett om man gör rätt eller fel, och om man känner och vet om det så kan man i de flesta fall ta mod till sig och våga säga till andra som gör skit för andra. Alltså, det är inte bara lärarna som ska ta hela ansvaret för problem och gå runt och säga till och ge respekt med sig, det är även vi äldre elever som bör göra det på det sätt som jag diskuterade om tidigare, att vi ska supportra varandra så att man blir starka tillsammans ochh "köra" över de andra som inte sköter sig. Det är upp till varandra att agera tillsammans för de som vill och vill förhindra detta beetende.

http://freeddan.blogspot.com/

Att mogna som person handlar mycket om att kunna tänka på andra människor, och inte bara sig själv, och därmed visa respekt.

http://fridaarlemyr.blogg.se/

Alla vacklar fram genom dimman i ett zombietillstånd.  Vi möts av tomma trötta blickar. Inte ens mina lektioner eller uppgifter väcker någon större hänförelse. Ingen som kokar mig kaffe. Bloggandet går på tomgång. Tom med bloggmonstrena tycks ha gått i ide.

Men det finns undantag, personliga bloggar som med bilder och poesi väcker en magisk förtröstan.  

Istället för att förlora sig i minnena från och sorgen över den förlorade sommarens möjligheter eller  att otålmodigt  börja räkna ned dagarna till en ny vår.

Inspirerar till att stanna upp och lyssna.

Dagens elevcitat (i ord och bild)

Står alldeles stilla
Försöker samla mina tankar
Allt bara svävar tomt i luften
Kan inte fånga, det är luft
Tittar upp mot himlen
Alla dessa stjärnor tittar tillbaka
ner på mig
Vad försöker ni säga mig?
Ett sår som inte går att laga
Ska det förbli öppet?
Vem är personen som kommer att sätta ett plåster på mitt Hjärta?

Minnen kommer, Minnen går

En tung dag, där all som kunde gå snett gjorde det, allt från att bli av med pinkoden till mobilen, till att internet försvann från datorn. Strul av alla dess slag. Men det är just sådna dagar vi prövas. Att försöka hålla humöret uppe. Se det som en utmaning, inte fastna i irritation över småsaker, kunna släppa det som ändå inge går att göra någoting åt. Lära sig uppskatta uppförsbackarna , för de ger  träning och får oss att njuta desto mer av nedförsbackarna.
Men nu är pilarna satta. Nya utmaningar väntar.
Vi längtar väl alla efter ett välbehövligt höstlov.

Dagens elevcitat
Jaha, då var det snart novemberlov då. Inget skolrelaterande bloggande, inga skoluppgifter, ingen god mat från CC-House längre och inga roliga genomgångar på11 & en halv dag. Hur ska man överleva? Fast i och för sig ska det bli rätt skönt att slippa det ett tag nu och få möjligheten att återställa sina krafter för nya tag, tisdagen v.45. See you then!
http://justonlywendys.blogg.se/